Balansomslutning betyder summan av ett företags tillgångar, eller lika mycket summan av dess skulder och eget kapital, i balansräkningen vid en viss tidpunkt. De två summorna ska alltid vara lika stora, det är därför balansräkningen kallas just balansräkning, och talet fungerar både som ett mått på företagets storlek och som en byggsten i flera nyckeltal, som soliditet.
Till skillnad från omsättning, som mäter försäljning under en period, visar balansomslutningen ett ögonblicksvärde: hur mycket kapital som finns bundet i företaget en given dag, oftast bokslutsdagen.
Balansomslutning betyder – definition för ett företag
Balansomslutning är en av grundtermerna i vår ekonomiska ordlista och beskriver slutsumman i en balansräkning. Till skillnad från resultatmått som vinst eller omsättning, som visar vad som hänt under en period, visar balansomslutningen ett läge vid en enskild tidpunkt, vanligtvis bokslutsdagen i årsredovisningen.
Balansräkningen: summan av ett företags tillgångar och skulder
Balansräkningen delas upp i två sidor. På den ena sidan, tillgångssidan, räknas företagets anläggningstillgångar och omsättningstillgångar upp. På den andra sidan, skuldsidan, ingår kortfristiga skulder, långfristiga skulder och eget kapital. Summan på respektive sida kallas balansomslutning, och den ska per definition vara exakt lika stor för tillgångar och skulder tillsammans med eget kapital.
Räkna ut balansomslutningen: formel och exempel
Det finns två vägar till samma svar, beroende på vilken sida av balansräkningen du utgår från:
Balansomslutning = Anläggningstillgångar + Omsättningstillgångar
Balansomslutning = Kortfristiga skulder + Långfristiga skulder + Eget kapital
Ett företag med 600 000 kronor i anläggningstillgångar och 400 000 kronor i omsättningstillgångar har alltså en balansomslutning på 1 000 000 kronor. Räknar man i stället från den andra sidan, med 300 000 kronor i kortfristiga skulder, 200 000 kronor i långfristiga skulder och 500 000 kronor i eget kapital, ska summan bli exakt densamma: 1 000 000 kronor. Skiljer sig de två summorna åt finns ett bokföringsfel som behöver rättas innan bokslutet är klart.
Varför tillgångar och skulder ska vara i balans
Att båda sidorna alltid landar på samma summa är ingen slump, utan en direkt följd av att bokföring i grunden bygger på dubbel bokföring. Allt ett företag äger, det vill säga tillgångarna, måste vara finansierat på något sätt: antingen genom lån och andra skulder eller genom eget kapital som ägarna skjutit till eller som byggts upp av tidigare vinster.
Just den egenskapen gör balansomslutningen användbar som kontrollpunkt. Stämmer inte tillgångssidan och skuldsidan överens vid bokslutet vet man direkt att något har bokförts fel, även om felet i sig kan sitta var som helst i den löpande bokföringen.
Relaterade ord och nyckeltal: soliditet, skuldsättningsgrad och eget kapital
Balansomslutningen används sällan för sin egen skull, utan framför allt som en av beståndsdelarna i andra nyckeltal som beskriver ett företags ekonomiska ställning:
- Soliditet räknas fram genom att dela eget kapital med balansomslutningen, se soliditet formel för hela uträkningen. Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital i stället för lån.
- Skuldsättningsgrad, som beskrivs närmare i vår genomgång av skuldsättningsgrad, ställer skulderna i relation till eget kapital, alltså samma poster som tillsammans utgör skuldsidan av balansomslutningen.
- Räntabilitet på totalt kapital sätter företagets resultat i relation till balansomslutningen för att visa hur väl kapitalet i bolaget förräntas, oavsett om det är finansierat med lån eller eget kapital, vilket förklaras vidare under räntabilitet.
Balansomslutning och företagets storlek enligt årsredovisningslagen
Balansomslutningen är också ett av de tre mått som årsredovisningslagen använder för att avgöra hur ett aktiebolag klassas i storlek, tillsammans med nettoomsättning och medelantal anställda. Ett bolag som två år i rad överskrider mer än ett av gränsvärdena, 40 miljoner kronor i balansomslutning, 80 miljoner kronor i nettoomsättning eller 50 anställda, räknas som ett större företag.
Klassningen som större företag styr i sin tur vilka ytterligare krav som ställs på redovisningen, till exempel att årsredovisningen ska innehålla en kassaflödesanalys, samma tröskel som beskrivs i vår artikel om omsättning.
Balansomslutning jämfört med omsättning
Det vanligaste missförståndet är att blanda ihop balansomslutning med omsättning, eftersom båda ofta nämns som mått på ett företags storlek. Omsättningen är ett flödesmått som summerar försäljningen under en hel period, medan balansomslutningen är ett balansmått som visar det bundna kapitalet vid ett enda datum. Ett tjänsteföretag kan ha stor omsättning men liten balansomslutning om det knappt äger några tillgångar, medan ett fastighetsbolag kan ha motsatt förhållande med stora tillgångar men förhållandevis låg försäljning.
Vanliga misstag när balansomslutningen räknas ut
Det vanligaste felet är att bara summera tillgångssidan och glömma att kontrollräkna mot skuldsidan, vilket gör att eventuella bokföringsfel aldrig upptäcks. Ett annat misstag är att blanda ihop eget kapital med de kortfristiga eller långfristiga skulderna, trots att posterna ska hållas isär i balansräkningen. Räknar man dessutom bara med anläggningstillgångarna och missar omsättningstillgångarna, som kassa, bank och kundfordringar, blir balansomslutningen felaktigt låg.
Var hittar du balansomslutningen i årsredovisningen?
Balansomslutningen står längst ner i balansräkningen, som en del av årsredovisningen, och redovisas som två slutsummor bredvid varandra: en för tillgångssidan och en för skuldsidan. Båda ska stämma överens med varandra och med de enskilda poster som räknats upp ovanför i dokumentet. Letar du efter siffran för ett annat bolag hittar du den snabbast i den offentliggjorda årsredovisningen hos Bolagsverket.