Skuldsättningsgrad är ett finansiellt nyckeltal som mäter hur stora skulder ett företag har i förhållande till det egna kapitalet. Formeln är skulder delat på eget kapital: ett bolag med 1 000 000 kronor i skulder och 750 000 kronor i eget kapital har en skuldsättningsgrad på 1,3, det vill säga 130 procent.
Vad är skuldsättningsgrad?
Skuldsättningsgraden visar hur stor del av bolagets tillgångar som har finansierats med lån i förhållande till ägarnas egna pengar. Nyckeltalet används i första hand för att bedöma ett företags finansiella risk: ju större andel av kapitalet som kommer från skulder i stället för eget kapital, desto känsligare är bolaget för ränteförändringar och sviktande intäkter. Långivare, investerare och andra intressenter tittar på skuldsättningsgraden för att få en snabb bild av hur bolagets kapital är sammansatt innan de bedömer om det är värt att finansiera eller investera i verksamheten.
Skuldsättningsgrad formel: så beräknar du nyckeltalet
Grundformeln för skuldsättningsgrad är enkel:
Skuldsättningsgrad = Skulder / Eget kapital
Exempel: ett bolag har skulder på 1 000 000 kronor och ett eget kapital på 750 000 kronor. Skuldsättningsgraden blir då 1 000 000 / 750 000 = 1,3, alltså 130 procent. Det betyder att bolagets skulder är 1,3 gånger så stora som det egna kapitalet.
Har bolaget obeskattade reserver, till exempel periodiseringsfonder, blir bilden missvisande om de räknas rakt av som skuld. Då används i stället en justerad formel: justerat eget kapital räknas fram som eget kapital plus (1 minus skattesatsen) multiplicerat med obeskattade reserver, med dagens bolagsskatt på 20,6 procent. Justerad skuld blir totalt kapital minus det justerade egna kapitalet, och den justerade skuldsättningsgraden räknas som justerad skuld delat på justerat eget kapital. På det sättet slipper man dividera med ett eget kapital som egentligen innehåller en dold skatteskuld.
Vad är en bra skuldsättningsgrad för ett företag?
Ett lågt värde räknas generellt som bra, eftersom det innebär lägre finansiell risk. En skuldsättningsgrad under 1 betyder att det egna kapitalet är större än skulderna, medan en skuldsättningsgrad över 1 innebär att skulderna överstiger det egna kapitalet. En skuldsättningsgrad på exempelvis 3 visar att bolaget har tre gånger så mycket skulder som eget kapital, vilket i de flesta branscher signalerar hög risk.
Vad som räknas som en bra skuldsättningsgrad beror däremot mycket på bransch. Kapitalintensiva branscher som fastigheter, olja och gas eller banker har ofta en naturligt högre skuldsättningsgrad eftersom stor belåning ingår i affärsmodellen, medan tjänsteföretag med lite anläggningstillgångar normalt håller en betydligt lägre nivå. Jämför därför alltid företagets skuldsättningsgrad med andra bolag i samma bransch snarare än mot ett generellt riktvärde. Samma logik gäller andra nyckeltal, till exempel rörelseresultatet, där normalnivåerna också skiljer sig kraftigt mellan branscher.
Skillnaden mellan skuldsättningsgraden och soliditet
Skuldsättningsgraden ska inte förväxlas med soliditet, även om de två nyckeltalen beskriver samma förhållande från olika håll. Soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, medan skuldsättningsgraden sätter skulderna i relation till det egna kapitalet. De hänger ihop rakt av: ett bolag med hög skuldsättningsgrad har per automatik låg soliditet, och ett bolag med låg skuldsättningsgrad har hög soliditet. Skillnaden i praktiken handlar om perspektiv snarare än sakinnehåll. Långivare använder ofta skuldsättningsgraden för att bedöma hur mycket lånat kapital ett bolag redan bär på, medan soliditeten oftare används för att bedöma den långsiktiga betalningsförmågan och stabiliteten i bolaget.
Så minskar du skuldsättningsgraden
Ett bolag kan minska sin skuldsättningsgrad på två sätt: genom att minska skulderna eller genom att öka det egna kapitalet. I praktiken handlar det ofta om en kombination av båda:
- Amortera på lån. Att prioritera amortering framför nya investeringar minskar skuldsidan direkt och sänker skuldsättningsgraden över tid.
- Behåll vinsten i bolaget. Ett gott rörelseresultat som går till balanserad vinst i stället för utdelning bygger upp det egna kapitalet och sänker därmed skuldsättningsgraden.
- Skjut till nytt kapital. Nyemission eller ägartillskott ökar det egna kapitalet direkt utan att skulderna behöver minska.
- Håll koll på likviditeten. En stabil kassalikviditet minskar behovet av att låna till löpande utgifter, vilket i förlängningen håller skuldsättningsgraden nere.
Företag strävar ofta efter en så låg skuldsättningsgrad som möjligt eftersom det innebär lägre finansiella risker och gör det enklare att få nya lån på fördelaktiga villkor vid behov.
Så kan skuldsättningsgraden vara till hjälp – fördelar med nyckeltalet
Den största fördelen med skuldsättningsgraden är att den ger en snabb, jämförbar bild av bolagets finansiella struktur utan att kräva djupare analys. Nyckeltalet används flitigt vid företagsvärdering och av långivare som en del av kreditbedömningen, eftersom det visar hur stor buffert det egna kapitalet utgör om verksamheten går sämre än väntat.
Skuldsättningsgraden ger däremot inte hela bilden på egen hand. Ett bolag kan ha en hög skuldsättningsgrad men ändå stabila kassaflöden och god betalningsförmåga, medan ett annat bolag med lägre skuldsättningsgrad kan ha svag intjäning. Väg därför alltid nyckeltalet mot andra mått, som rörelseresultat och likviditet, för att få en rättvisande bild av bolagets samlade ekonomiska situation.
Vanliga frågor om skuldsättningsgrad
Här svarar vi kort på de vanligaste frågorna om vad som räknas som en bra skuldsättningsgrad, hur den beräknas med obeskattade reserver och hur nyckeltalet skiljer sig från soliditet.