Dröjsmålsränta är den extra ränta ett företag har rätt att ta ut när en förfallen faktura eller skuld inte betalas senast på förfallodagen. Räntan regleras av räntelagen och beräknas, om inget annat är avtalat, som referensräntan plus åtta procentenheter, vilket med dagens referensränta ger en dröjsmålsränta på ungefär 10 procent per år.
Vad är dröjsmålsränta?
Dröjsmålsräntan utgår från och med dagen efter fakturans förfallodatum och debiteras på fakturans ursprungliga belopp inklusive moms, inte på andra avgifter som påminnelseavgift, fakturaavgift eller inkassoavgift. Räntan regleras i räntelagen (1975:635), som är dispositiv, det vill säga den gäller bara om inget annat har avtalats mellan parterna. Lagen är tvingande i endast ett fall: när avtalsvillkor försöker inskränka gäldenärens rätt till jämkning av en oskäligt hög ränta.
Hur räknar man ut dröjsmålsränta på en faktura?
Har ni inte avtalat om någon egen räntesats gäller 6 § räntelagen: dröjsmålsräntan är Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. Referensräntan fastställs av Riksbanken två gånger om året, i januari och i juli. Med en referensränta på 2 procent blir den totala dröjsmålsräntan 10 procent per år.
Formeln för att räkna ut beloppet är antal dagar försenad betalning delat med 365 (366 under skottår), multiplicerat med räntesatsen och fakturabeloppet.
Exempel: en förfallen faktura på 50 000 kronor betalas 74 dagar för sent, med en dröjsmålsränta på 10 procent. Årsräntan blir 0,10 × 50 000 = 5 000 kronor, och för 74 dagar blir det 5 000 × 74/365 = 1 013,70 kronor i dröjsmålsränta utöver fakturans belopp. Ränta på ränta gäller inte, om inte det särskilt har avtalats.
När måste du betala dröjsmålsränta på en faktura?
Dröjsmålsränta får tidigast debiteras 30 dagar efter fakturadatumet, även om betalningsvillkoret på fakturan är kortare, till exempel 10 dagar. Mot en privatperson måste det dessutom tydligt framgå på fakturan att dröjsmålsränta tillkommer vid försenad betalning. Nämns dröjsmålsränta först på en påminnelse i stället räknas 30-dagarsfristen från påminnelsens datum. Mot ett annat företag eller en myndighet finns inget krav på förhandsupplysning, eftersom näringsidkare förutsätts känna till att dröjsmålsränta kan tillkomma. Betalas skulden ändå inte riskerar den att gå vidare till inkasso, vilket i sin tur kan leda till en betalningsanmärkning.
Skillnaden mellan dröjsmålsräntan och påminnelseavgiften
Påminnelseavgiften är en engångsavgift för själva påminnelsen och får som mest vara 60 kronor för en privatkund, till exempel vid en försenad faktura från Svea. Dröjsmålsräntan är däremot procentuell och löper dag för dag på fakturabeloppet fram till dess att skulden är betald. De två kan alltså debiteras parallellt: en fast avgift för påminnelsen och en ränta som växer ju längre skulden står obetald.
Så undviker du att betala dröjsmålsränta
Betala fakturan senast på förfallodagen, gärna några dagar tidigare så att en eventuell försening i överföringen inte hinner slå igenom. Blir betalningsförmågan tillfälligt ansträngd är det bättre att kontakta företaget direkt och komma överens om en avbetalningsplan än att låta räntan löpa på i tysthet. För ett företag som ofta hamnar i sena betalningar från kunder kan det också vara läge att se över den löpande kassalikviditeten, eftersom sena kundinbetalningar annars riskerar att urholka den kortsiktiga betalningsförmågan.
Vanliga frågor om dröjsmålsränta
Nedan svarar vi kort på de vanligaste frågorna om hur dröjsmålsränta beräknas, skillnaden mot en påminnelseavgift och hur du undviker att den läggs på en försenad faktura.